I can not live without you.

När saknaden är för stor.
När minnena spökar.
När skriket ekar inomborts och ångesten sitter ända ute i finger topparna.
När allt man vill ha är ett sista farväl, om och om igen.
När sorgen är så påträngande att man håller på att förlora vettet.
När du bryts ner.
Bit för bit för bit.
När din värld vänds upp och ned.
När gravitationen mister sin kraft och allt bara känns så fel.

Då önskar jag att ni var här.
Här på denna jord, andandes, livs levande.

För jag älskade dig, och jag gör det än.
Ni finns alltid kvar i mitt hjärta, och det är kanske det som gör det så svårt.

Så satans jävla svårt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0