13/2-2012 Greenpeace rycker ut, strandad val i sikte.

Håller på att packa min väska nu.
Imorgon är det begravning.
Idag skulle hon fyllt 52 år
och den 29:e skulle ha varit hennes åttonde bröllops dag.
Efter begravningen ska jag bege mig till avd 51.
För att bli inlagd, återigen.
Kläderna jag tänkt ha på begravningen.
Ja dom har inte dirket blivit större (som vissa andra) om jag säger så.
Sist jag var inlagd gick jag ned 7 kilo, från 82 till 75 kg.
Sedan dess har jag strulat med maten som vanligt.
Tröstätit.
Hetsätit, svält mig, hetsätit, icke behållt maten.
Och nu har jag svällt upp som en jävla vattenballong igen och ställde mig på vågen,
och blev ganska panikartad då jag såg att jag gått upp till nästan 87 kilo ungefär.
så jag har gått upp 12-13 kilo på ca 2 månader.
Duktig idiot, ät mask (i sin mest ironiska form).
Och som sagt imorgon är det begravning, jag är en flodhäst eller möjligtvis ett sjölejon.
Och försök att hitta lämplig begravningsklädsel till ett sjölejon.
Mando, neuroleptika och ätstörningar tack så fucking jävla mycket för detta, jag ska inte bara sörja gång på gång. Neeej då, jag ska vara fet, avskyvärd och viljelös medans jag gör det också.
Fett, det fick jag massor av.
Självhat, det fick jag ännu mer utav.
Och hjälp för min dåvarande anorexi njaaaa det fick jag inte riktigt. (sarkastisk ton)
Men en ny ästörning, ja det fick jag på köpet lika så ett psykiskt sammanbrott med ödesdigra konsekvenser.
Tack så jävla mycket mando (burn in fucking hell)
Och nu får jag asperger på mig själv också, inte lika kul.
Möh.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0