Ursäkta, men jag saknar dig.

Jag försvann i tankarna och minnet igen.
Mitt medvetande försvann från jorden och jag med den.
Jag försvan till en värld med endast rädsla och sorg.
Med våld och saknad.
Ensamhet och skada.

Jag försvann i tiden
Där ingen kunde skydda mig längre.
Där ingen kunde se vd som hänt.

Sen kom trupperna och hämtade hem mig igen.
Hämtade hem mig så polisen inte skulle få ta mig,
helst aldrig mer röra mig igen, men man kan inte helgardera sig mot sånt.

Blåslagen och ont.
Hjärtat skriker med ett huvud som dunkar.
Iband spelar inget någon roll.
Men jag lovade dig, att jag skulle aldrig, aldrig låta det som hända med dig, hända med mig.

 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0