Rädslan är för stor och stark.

I veckan (tisdag) ska jag återigen brottas med mina demoner.
På tisdag ska jag bryta mina principer (återigen).
På tisdag så ska jag träda in på SCÄ,
Jag hoppas jag orkar, jag kan aldrig bli nog beredd.
Jag hoppas de tar det varligt med mig.
Jag hoppas att jag kan ta mig ur från detta helvetesgap,
och bli hel igen.
Kan de hjälpa mig?
Kan de hjälpa mig att förinta självdestruktiviteten.
Jag känner mig ensam, liten, vilsen och rädd.
Denna gång så måste det fungera, 
jag behöver finna tillbaka till tider då denna kropp och jag hörde ihop.
Jag vill inte kalla detta för mig själv.


 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0